Hur påverkar automatiseringen regionala arbetsmarknader?

Vilka regionala avtryck har automatiseringen gjort på svenska lokala arbetsmarknader och vilka är att vänta? I rapporten Strukturomvandling och automatisering görs en sammanfattning och beskrivning av debatten om automatiseringens framtida effekter på arbetsmarknaden. Författarna kommer från Centrum för regional analys vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet, Lunds universitet och Västra Götalandsregionen.

I rapporten diskuterar författarna automatiseringens drivkrafter, hinder och effekter med utgångspunkt i internationell forskningsbaserad litteratur. Det finns många hinder och fördröjningseffekter som påverkar när och hur nya automatiseringslösningar får genomslag på arbetsmarknaden. De kan exempelvis vara av institutionell, social, legal eller etisk art. Författarna konstaterar att vi har mycket att lära av historien - många faktorer känns igen från tidigare teknikskiften.

Rapporten är ett bidrag till regionernas arbete med kompetensplattformar

I Västra Götaland och Skåne har man nyligen gjort bedömningar av arbetskraftsbehovet på yrkesnivå fram till 2025. I ett experiment sammanlänkar författarna prognoserna med automatiseringsdiskussionen. Analysen kan sedan användas som utgångspunkt för en diskussion om vilka yrken som kommer påverkas särskilt mycket dels när det gäller mängden arbetstillfällen och dels när det gäller jobbens innehåll i Västra Götaland och Skåne under de kommande åren.

Slutsatser från rapporten

Här kommer slutsatserna som presenteras i rapportens korta sammanfattning.

Viktigare att diskutera hur arbetsinnehållet förändras än att spekulera om hur många jobb som potentiellt försvinner

Vissa bedömare menar att vi idag ser att automatiseringslösningarna utvecklas allt snabbare, och snabbt blir allt väsentligt mer avancerade. Vad gäller de rent sysselsättningsmässiga effekterna av detta, finns det dock åtskilliga forskare som är mer skeptiska. Men det viktigaste är kanske inte vilka yrken som påverkas mest av automatiseringen. Hur innehållet i framtidens yrken påverkas av tekniken är nog en mycket viktigare debatt. Det kan till exempel vara väsentligt för diskussionen om utbildningarnas innehåll och kring behov av fortbildningsinsatser.

Andelen högkvalificerade yrken ökar

I rapporten undersöks också hur Västra Götalands och Skånes ekonomier har förändrats under senare decennier. Men istället för en traditionell branschanalys, genomför vi en strukturanalys på yrkesnivå. Det ger en mycket mer ingående bild av hur breda yrkesområden och kvalifikationsnivåer har förändrats, också inom branscher. Generellt sett har yrken som kräver högre kvalifikationer ökat sin betydelse i ekonomin, medan administrationsyrken och lite lägre kvalificerade yrken inom tillverkning har minskat. I några regioner, har de minst kvalificerade yrkena ökat i betydelse, men främst under senare år, inte minst i Stockholm. Den tendensen är inte lika tydlig på de flesta andra håll.

Tendenser till en allt mer polariserad arbetsmarknad, men med stora regionala variationer

Liknande mönster gäller vid en analys av lönerna. Även om vi studerar en ganska kort tidsserie, pekar våra data, liksom många andras, mot en viss polarisering av arbetsmarknaden. Detta innebär att en huvudsaklig ökning skett i de högst respektive lägst betalda och kvalificerade yrkena. Ibland har det kallats en ”ny strukturomvandling”. Detta eftersom vi tidigare i historien huvudsakligen sett en förflyttning av sysselsättningen från lägre till högre kvalificerade yrken. Det verkar dock som att denna nya omvandling är kraftigast i Stockholm. I många andra regioner finns fortfarande mer markanta drag av den svenska ”klassiska” strukturomvandlingen kvar, med en uppgradering på arbetsmarknaden. Men det behövs ytterligare undersökningar för att stadfästa denna indikation.

Teknikutvecklingen kan förstärka regionala obalanser – men ger samtidigt möjligheter

Automatiseringen kommer sannolikt att slå ganska olika geografiskt framöver. Storstäderna och de större universitetsorterna har högst andelar av arbetsmarknaden i de yrken som är svårast att automatisera. Detta pekar mot att den tendens av ökande regionala ojämlikheter som präglat de senaste årens utveckling i Sverige inte kommer att brytas som en konsekvens av teknikutvecklingen. Men detta är inte hela bilden. Samtidigt ger automatiseringen också framtida möjligheter för periferin. Befarad arbetskraftsbrist kan mildras, och företag kan vässa sin produktivitet. Vissa bidrag, inklusive denna rapport, pekar också mot att många av de omvandlingar som vi kopplar samman med vår tids automatisering, faktiskt redan har hänt i Sverige.

Om rapporten - ladda ner

Titel och författare
Strukturomvandling och automatisering - Konsekvenser på regionala arbetsmarknader. Martin Henning, Jonathan Borggren, Joakim Boström Elias, Kerstin Enflo, Fredrik Lavén.

Finansiering
Rapporten har författats i samarbete mellan Region Skåne och Västra Götalandsregionen samt Centrum för regional analys (CRA) vid Göteborgs universitet och har delvis finansierats med hjälp av Tillväxtverket.

Ladda ner
Ladda ner rapporten kostnadsfritt från Västra Götalandsregionens webbplats

Kontaktperson
Martin Henning, föreståndare Centrum för regional analys, martin.henning@handels.gu.se